Min egna människa
2013-02-11 @ 16:15:00
Jag förbannar de låtarna som river upp gamla sår och rör om i ens goda värld.
Det är som att varje ord rör sig från örats hinna rakt ut i ådrorna och till slut når de även hjärtat.
Jag hatar att fastna i den ensamheten som kommer med de glömda känslor.
Jag hatar omställningen lycka - obehag som infinner sig.
Men tro inte att jag önskar något tillbaka, jag är en egen människa utan dig, och det säger allt.
Kommentarer
Trackback
